Trump hånar Netanyahu och satsar på Syrien mot Hizbollah - Analys av maktförskjutningen i Mellanöstern | Langit Eastern
Donald Trumps ovanliga uttalande vid G7-toppmötet den 16 juni 2026 markerar en betydande förändring i den amerikanska Mellanösternpolitikens retorik. Trump föreslog att Syriens president Ahmed Al Sharaa — som han kallade "mannen jag placerade där" — borde få möjligheten att "hantera Hizbollah" istället för Israel. Detta är en direkt pik mot Netanyahu och signalerar den djupaste sprickan hittills mellan de två allierade.
De strategiska implikationerna av Trumps uttalande är långtgående. Israel har i åratal försökt försvaga Hizbollahs grepp om södra Libanon och stoppa den Iran-stödda milisens raketkapacitet. Dessa ansträngningar har dock inte helt lyckats. Trumps argument är pragmatiskt: Sharaa förstår Hizbollahs interna dynamik i detalj, har underrättelsenätverk på plats och är motiverad av personlig motvilja mot gruppen. "Han är ingen scout, men han har gjort ett anmärkningsvärt jobb med att ena sitt land, och han känner Hizbollah mycket väl. Han gillar dem inte," sade Trump.
Detta förslag kringgår i praktiken Israels decennielånga säkerhetsstrategi. Om det genomförs skulle Syrien få befogenhet att utföra anti-Hizbollah-operationer i Libanon — en rollomvändning med tanke på att den tidigare Assad-regimen var Hizbollahs främsta statliga sponsor. Förskjutningen speglar Trumps transaktionsinriktade syn på utrikespolitik: resultat spelar större roll än traditionella allianser.
Tidpunkten är kritisk. USA och Iran står inför att underteckna ett Memorandum of Understanding i Schweiz den 19 juni, som syftar till att avsluta kriget som började den 28 februari 2026. En vapenvila mellan Israel och Hizbollah i Libanon är ett förhandsvillkor för fortsatta USA-Iran-samtal. Netanyahus vägran att stoppa operationerna mot Hizbollah har blivit ett stort hinder som utlöste Trumps offentliga frustration.
Trump kritiserade också Israels militära taktik: "Man behöver inte riva ett hyreshus varje gång man letar efter någon, för det finns många människor i den byggnaden och inte alla är Hizbollah-medlemmar." Denna kritik av Israels syn på sidokador signalerar potentiella förändringar i villkoren för amerikanskt militärstöd.
Fyra scenarier är troliga framöver: (1) Syrien får amerikanskt stöd för anti-Hizbollah-operationer i södra Libanon, (2) Israel ökar diplomatiskt och militärt tryck för att behålla sin strategiska position, (3) Iran utnyttjar den amerikansk-israeliska sprickan för att stärka sin förhandlingsposition, och (4) Libanon blir en ny proxy-stridszon för konkurrerande regionala intressen.
Föreslagna interna länkar: USA-Iran-fredssamtal i Schweiz: Vad står på spel? | Vem är Ahmed Al Sharaa? Syriens nye starke man | Israel-Hizbollah-konflikten: Två decennier av misslyckad fred